The arrival

Efter en lang och utmattande flygresa med mellanlandning i london och ett underbart skrikande barn bredvid oss fran london till entebbe kom vi till slut fram. Pa flygplatsen fanns en tydlig skylt och allt kandes bra. Chaufforen James korde oss till kampal och till Mulago hospital dar vi traffade Susan som ansvarar for utbytesstudenter. Motet med henne fick oss att inse att vart daglig tempo i Sverige behover vaxlas ner rejalt. 'Please have a seat' och dar satt vi.

En halvtimme senare blev vi korda till Akamwesi hostel dar vi nu bor i ett rum med balkong och toalett. Standarden ar mycket enkel och nagon dag ska de mala om och fa bort diverse flackar, ospecifikt ursprung, fran vaggarna. Omradet ar ruffigt och hostelet ligger mitt i vad vi svenskar kallar en kakstad. Men vi har det anda mysigt och efter en vit rostmacka med jordnotssmor och ett glas taxfreevin sov vi ganska gott, atminstone Niklas som hade oronproppar. Vid tvatiden vaknade Frida av ylande hundar och insag att ljudisolering inte finns.

I eftermiddag ska vi bli visade Kampala stad och forhoppningsvis fa ett nagot battre grepp om staden med tanke pa att gardagens besok bara kandes som ett stort kaos.

Fridas nasta inkop ska bli ett par gummistovlar ~ regnperioden har borjat och flipflopen far vi packa ned tills vi kommer till Zanzibar.

Igar forsvann vart toapapper, en liten natt forpackning med atta rullar, vart ar oklart. Sa Niklas nasta kop blir nog en liten rulle for aven om vi inte atit sa mycket hittills borjar noden gora sig pamind.